Datum och tid

Format

Dag–månad–år

Datum bör skrivas i formatet dag–månad–år, som är det internationellt sett mest gångbara sättet att skriva. Dagen och året skrivs med siffror och månaden med bokstäver.

Kom ihåg att månader skrivs med små bokstäver, till skillnad från i engelskan, där månaden inleds med versal.

Tid bör anges i 24-timmarsformat med timmar, minuter och sekunder separerade med kolontecknet.

Om datum anges i tabeller eller sammanhang av mer teknisk natur där formatet dag–månad–år är opraktiskt, kan det anges med siffror i enlighet med standarden ISO 8601, i formatet YYYY-MM-DD.

Perioder

Om datum och tid anges för att representera en frist eller en period kan fråga uppkomma om denna ska beräknas för att inkludera datumangivelsen eller inte. Betrakta nedanstående exempel:

Frågan är förstås i vilka av exempeltexterna som kontroller ska utföras den 13 maj 2021 respektive den 18 september 2022. Man kan tackla detta utifrån vad som är mest språkligt snyggt och korrekt, men vår enkla rekommendation är att vara konsekvent och alltid använda fr.o.m. respektive t.o.m.

Man bör undvika att blanda olika skrivsätt eftersom det kan skapa förvirring kring hur respektive sätt ska tolkas. Om det någonstans i texten anges att en period ska gälla ”fr.o.m.” ett visst datum, och på annan plats anges att en annan period ska gälla ”från” ett visst datum, ligger det nära till hands att tolka den senare som exkluderande det angivna datumet. Men det är inte självklart att det var så det var menat eller kommer uppfattas.

Däremot anser vi det inte vara nödvändigt att krångla till det för omständigheter som ska inträffa viss dag (och därefter):

Helgdagar, arbetsdagar och bankdagar

Vid angivande av frister finns ofta beaktansvärda skäl att undanta helgdagar från de dagar som måste bevakas.

Men vilka dagar är helgdagar?

Frågan kan förefalla trivial, men i avtal och andra affärsmässiga sammanhang hänvisas ofta till tideräkning i form av bankdagar, arbetsdagar eller annan etikettering som kanske inte är lika självklar. Och är det ens självklart vilka dagar som är helgdagar?

Vår erfaranhet är att det särskilt i kommersiella avtal finns en förkärlek till att ange frister till ett visst antal bankdagar. Begreppet definieras ibland och ges då ofta en innebörd i stil med de dagar då svenska banker i allmänhet har öppet. Vår uppfattning är att det är ett oprecist förhållningssätt – skribenten förlitar sig på ett institut som i praktiken inte finns!

Nåja, visst belägg finns för att ett antal av årets dagar pekas ut som bankhelgdagar av Riksbanken. Och visst fog kan finnas för att koppla betalningsfrister till just bankers öppethållande – i vart fall om en transaktion är beroende av manuell hantering.

Lördagar + allmänna helgdagar

Vår rekommendation är dock att i första hand förlita sig på en enklare och mer exakt definitioner av dagar som inte är ”vanliga vardagar”, nämligen begreppet ”allmänna helgdagar”, som är definierat i lag (se lag (1989:253) om allmänna helgdagar). I en svensk kontext går det alldeles utmärkt att använda detta begrepp, lämpligen med tillägg för lördagar.

Även om det inte infogas en hänvisning till nämnda lag så torde begreppet ”allmän helgdag” tolkas i enlighet med denna. För avtalsskribenten finns således ytterligare en vinst – en mindre definition att förteckna!

Bankhelgdagar och bankdagar

Om det finns ett behov av att knyta an till de dagar då banktjänstemän på de svenska storbankerna kan förväntas arbeta bör begreppet ”bankhelgdagar”, utökat med lördagar, användas. Riksbanken publicerar normalt dessa datum på sin webbplats, likaså Bankföreningen.

Notera dock att om fristen avser just en banktjänst som ska utföras så tillämpar svenska banker generellt sett dessutom ”halvdagar” för vissa dagar. Vill du att dessa betraktas som helgdag eller vanlig dag?

Notera även att även om det finns en förutsebarhet i vilka dagar som är bankhelgdagar framåt i tiden, så publicerar inte Riksbanken någon kalender för framtiden och inte heller något fast regelverk i frågan.

Handel på börs

I vissa sammanhang finns bättre anledning att knyta en frist till sådana dagar då en viss börs eller annan marknadsplats har öppet för handel. Notera emellertid att även börser tillämpar halvdagar och att olika marknader har olika öppettider. Se därför till att vara precis vid en sådan referens.

Värt att notera att Svenska fondhandlarföreningen märkligt nog knutit an till bankdagar i form av när banker har öppet – inte när marknaden har öppet.

Årligen, varje år eller varje kalenderår?

För omständigheter som anges med en till kalendern kopplad frekvens finns det ofta anledning att ta en extra fundering över vad man faktiskt menar. Det är lätt att slentrianmässigt skriva i ett avtal att ”Leverantören ska skicka en skriftlig rapport varje år”. Om avtalet ingås i juni kan det finns oklarhet i om det viktiga är att rapporten skickas en gång per kalenderår eller avtalsår. Frågan i sig löser sig sannolikt oftast utan några närmre bekymmer, men belyser just risken för att författaren är alltför slentrianmässig.

Oavsett hur viktig den exakta frekvensen kan det vara värt att stanna upp och fundera över vad som ska hända i praktiken. Att ange att en rapport ska skickas innebär också att någon ska författa den, att underlag för den ska finnas tillgänglig och att mottagaren tycker det är relevant vid den tidpunkten. Vidare måste man förstå vart den ska skickas, vad mottagaren tycker att den bör innehålla och på vilket språk den bör författas.

I brist på tid och väsentlighet hålls dylika skrivningar ofta tämligen generella, vilket kan vara en god idé, men betänk ändock om det där åtagande verkligen behövs.