För svenska bolag är det ofta ett bra alternativ att helt sonika hänvisa till ”den adress som finns registrerad i aktiebolagsregistret”, eller något ledigare ”hos Bolagsverket”.
Om man nödvändigtvis vill ange i avtalet vilken dag som ska användas som referens för uppslaget i aktiebolagsregistret bör man för att underlätta för avsändaren välja samma dag som avsändandet. Vill man göra det krångligare för motparten kan man ange en viss tidigare dag.
Undvik att använda begreppet ”skriftligt meddelande”, ”sändas skriftligen” och liknande konstruktioner som åsyftar formen på meddelanden mellan parterna under avtalet. Säkerställ istället att formerna för hur meddelanden skickas anges i en särskild meddelandeklausul. Risken är annars stor att man i något sammanhang glömmer att lägga till ordet ”skriftligt”, vilket kan generera onödiga tolkningssvårigheter. Dessutom bör man ha i minne att vad som ska anses vara skriftlig form tolkas relativt brett och normalt inkluderar t.ex. e-post.
Om det finns behov att i någon särskild bestämmelse ha stärkta krav på meddelandet bör man vara tydlig med detta i den bestämmelsen. Om huvudregeln är att meddelanden kan skickas per e-post på svenska eller engelska kan det t.ex. finnas någon bestämmelse där parterna vill att utväxlande av meddelanden måste ske på engelska, i pappersform och med kopia till respektive parts ombud. Ange i sådana fall i den relevanta bestämmelsen att dessa formkrav ska gälla istället för den generella meddelandeklausulen.