Kontraktuella skyldigheter
Ska och bör
Ordet ”ska” är ypperligt för att signalera något som är en kontraktuell skyldighet och vars åsidosättande därmed ska föranleda kontraktuellt ansvar. Sannolikt är uttrymmet för att använda ordet ”bör” i avtal begränsat – varför skulle man vilja åstadkomma en sådan oklarhet?
Konstateranden
Ett avtal kan dock mycket väl förtjäna konstateranden av olika slag. Men tänk då på om det faktiskt är ett konstaterande det är fråga om. Betrakta t.ex. skillanden mellan dessa två avtalsbestämmelser:
Underkonsulten är kollektivavtalsansluten och värnar aktivt om en god arbetsmiljö.
eller
Underkonsulten ska vara kollektivavtalsansluten och aktivt värna om en god arbetsmiljö.
Författaren har möjligen menat att uttrycka en skyldighet på det sätt som anges i det andra exemplet, även om det är det första som är hämtat från verkligheten. Kanske har den mjukare skrivningen valts för att inte konfrontera motparten alltför hårt.
Poängen är alltså att det finns en oklarhet i om det första alternativet ska tolkas som att underkonsulten bryter mot avtalet om det saknas kollektivavtal eller om det upphör.
Vem gör vad?
Olika parters kompetens och förhållandet mellan kontraktuella, näringsrättsliga och andra skyldigheter är vanliga i aktieägaravtal – vilka parter förutom avtalsparterna i egenskap av aktieägare är bundna av avtalet? Detta ställer särskilda krav på författaren att vara tydlig med vem som ska göra vad.
En närmare beskrivning av Bolagets verksamhet kommer att tas fram av styrelsen i form av en affärsplan.
eller
Partner X ska tillse att styrelsen tar fram en närmare beskrivning av Bolagets verksamhet i form av en affärsplan.
I särskilt IT-avtal förekommer denna typ av oklara syftningar och påståenden ganska ofta. Ta för vana att t.ex. göra nedanstående justering (även om man kan ifrågasätta denna typ av generella åtaganden – innebär de något egentligen?).
I konsumentinriktade avtal vill många (förvånande nog!) i egenskap av näringsidkare betona sin överlägsenhet gentemot konsumenten genom vaga skrivningar som man kanske inte tänker ska uppfattas som skyldigheter. Men är det egentligen någon skillnad mot att skriva vad man faktiskt menar?